Det är sommar och juli månad i Tromsö. Man ser fortfarande skidåkare på väg uppför Holländaren och Storsteinstind. Det är lockande, men någon måtta får det vara. Nu är det sommar och jag känner att jag vill längta lite till snön nästa år också. Vi dammar av vandringskängorna och ger oss ut, det är ljust dygnet runt.
Ersfjordtraversen med Skamtind längst till vänster och Blåman som högsta topp till höger.
Skamtind är en av mina favorittoppar sommartid. Horisontlöst, luftigt och ofta sol och vindstilla på toppen. Det är tradition med ett ordentligt bad i Rekvik efter turen, ingen slipper undan.
Jag, Jessica och Kirsti är på väg ut mot Kvalöya. Jessica tappar andan redan på coop när hon råkar titta ut genom fönstret och får syn på fjällen.
Skamtind precis ovanför trädgränsen. Utsikt över Rekvika.
Paus vid den fotogena stenen.
På toppen träffar vi FlygFredrik med kompis och coughsurfare från Schweiz.
Den här lilla sandstranden på Skamtinds baksida kikade vi länge på förra året. Idag har vi med oss kajaker.
Efter topp dopp! De två bofasta husägarna i Rekvika skakar roat på huvudet när vi skrikande springer ut.
Jag och Kirsti paddlar ut i ett spegelblankt hav. Dexter springer ylande längs land och hoppar till slut i. Han får en alltför lång simtur och får värmas upp i sittbrunnen.
Hoya i blickfånget. Jag sitter och fantiserar om nästa vinters Sea and Ski projekt:)
Vi riktigt hör regnet komma på långt avstånd över det spegelblanka vattnet. Plötsligt är det över oss.
Nästa morgon är solen tillbaka. Vi ligger flera timmar och dricker kaffe. En galen ren galopperar omkring på stranden. Det här är livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar